Om handikapptoan på KTB

Jag befinner mig ikväll på KTB (kurs- och tidningsbiblioteket) för första gången och det är inte ögonblickligen övergripbart. När jag befinner mig på nya ställen har jag en sorts fobi för att visa mig vilse (eller helt enkelt ny på stället). Går jag in i en affär tycker jag att det är pinsamt om någon ser på det sätt jag rör mig att jag aldrig varit där tidigare. Åker jag tunnelbana i Stockholm vill jag kunna bete mig som de infödda - utan att de genast identifierar mig som en utböling. Jag vill alltid verka världsvan helt enkelt.

Men idag stiger jag som sagt in genom portarna på KTB och inser direkt att detta stället är klurigt att få grepp om och hitta på såhär första gången. Visserligen har jag i preventivt syfte tittat på en karta över biblioteket innan jag åkte hemifrån för att inte verka alltför lost, men det verkar svårt att översätta kartan i praktik, så många dörrar att fundera på vart de leder. Nåväl, jag orienterar mig i alla fall fram till datorerna där jag fördriver lite tid innan jag inser att jag är kissnödig. Då inser jag också att jag inte sett någon skylt för toaletter, men däremot har jag lokaliserat ett distinkt "lås upp-öppna dörren" från korridoren till vänster. Jag loggar ut och går dit, bara för att upptäcka att det är en handikapp-toa! Jag får alltid dåligt samvete av att nyttja en handikapp-toalett, men nu har jag ju redan gått in i denna korridor och kan ju inte tvärt vända om, för då ser ju "alla" att jag är en sån där utböling...

Jag stiger alltså in på handikapptoan och doar my thang medan jag funderar på vad det egentligen står i de oskrivna reglerna om nyttjande av handikapp-toalatter av oss icke-handikappade. Nog måste väl även en handikappad kunna ta att vänta en minut medan jag uträttar mina behov?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0