Ordbajseri

Jag har varit hängig på senaste. Vet inte om det bara beror på att jag varit sjuk sedan vad som känns som tidernas begynnelse och att förkylningen stjäl min energi eller om det kanske är den intensiva praktikperioden som gör mig så lealös. Kanske är det för att jag inte har kunnat träna för förkylningen som gör att jag inte kommer upp i min vanliga energinivå. Eller så är jag vårdeprimerad. Jase, sjuksköterskestudenten har så många uppslag men ingen diagnos. Men hängig är jag. Orkar ingenting, vill ingenting. Det enda jag gör med glädje är att ligga i soffan framför tvn eller sova i sängen.

Men idag. Idag träffade jag sjuksköterskan som jag vill bli. Det var sjukt peppande att se att någon har gjort det där som jag vill göra. Hon var utbildad barnsjuksköterska, hade jobbat som skolsköterska, gått psykoterapiutbildning, jobbat som samtalsterapeut med överlevare efter "Backabranden" och nu arbetar hon som sjuksköterska/samtalsterapeut på en öppenvårdsmottagning för vuxna med ätstörningar.

Mina tvivel över mitt yrkesval som malt runt i mitt huvud de senaste veckorna blåste all världens väg och jag fick så stort energipåslag efter vårt studiebesök att jag började måla påskägg och påbörjade den stora vårstädningen när jag kom hem.

Sedan att jag gick in i ett nytt ångestmoln framåt eftermiddagen behöver vi inte hänga upp oss på...