Å andra sidan...

Jag som trodde att jag hade bestämt mig igår för att inte åka.

Vacklar. Och hör min lillasysters fnitter i andra änden av mobilnätet och hur glad hon blev när hon trodde att jag sa att jag ska komma tillbaka.

Vacklar. Och nästan kräks i duschen på morgonen över att jag är en så hemsk människa som såg de där barnen, som såg misären och nu kanske inte gör någonting åt den.

Vacklar. Och tänker att en tvåveckors semester kanske är precis vad jag behöver innan jag ska jobba hela sommaren.

Snart bokar jag skiten bara för att jag är så förbenat trött på att fundera fram och tillbaka.

I.

I som i.

I som i i-landsproblem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0