Vietnam 17: Etik och moral och pengar
Jag vet inte riktigt varför det kommer sig att jag har fått mottaga en del dolda tiggerier denna gången när jag varit så "förskonad" från dem tidigare. Kanske beror det på att jag inte är student längre, utan har ett jobb. Eller att jag ska vara här i sex månader så jag är värd att försöka mjölka. Kanske beror det på att jag umgås mer med andra vietnameser än familjen på Family Hotel. Hur som, dyker det ibland upp hemska historier om familjemedlemmar som inte har råd med sjukvård. Eller en bror som inte har råd att skaffa mat. Kanske i kombination med att systern går på ett av Vietnams finaste universitet, som därmed inte är gratis.
Och jag älskar verkligen vietnameserna. Jag vill vara deras syster. När jag rotat mig lite mer vill jag engagera mig mer i välgörenhetsprojekt här. Kanske bli volontär på en SOS barnby som enligt utsago finns runt hörnet från där jag bor. Jag vill hjälpa dem till bättre liv. Jag kan tänka mig att leva utan många av de lyxvaror jag förtär i Sverige, för att istället kunna hjälpa en vietnamesisk syster eller broder.
För min lillasyster Nga skulle jag kunna skära av mig min ena arm om det garanterade att hon kunde få gå klart universitetet, hitta sig ett bra jobb och gifta sig med en bra, icke-misshandlande, man. Men när människor jag knappt känner börjar berätta om sina svårigheter. Eller när en kvinna med sitt lilla barn kommer förbi och tigger när jag sitter och dricker öl. Då blir det tvärstopp. Då håller jag hårt i min plånbok. Fastän en tia eller tjuga från mig kanske skulle vara mycket värt för dem.
Jag vet inte riktigt varför jag reagerar såhär. Är inte speciellt stolt över det. Tänker att det kanske är något kulturellt som jag har med mig? Att så länge människan har lite värdighet kvar och inte rätt ut ber om pengar, så hjälper jag dem gärna. Enligt svensk modell.
Och jag vet inte vad som är rätt och vad som är fel. Jag går efter min magkänsla. Jag har inga problem med att ge de människor jag håller nära mitt hjärta av de pengar som jag har. Men de som tigger, de som kanske behöver pengarna allra mest, de ignorerar jag. De som, efter att ha pratat med mig i fem minuter, börjar beskriva hur fattiga de är. De får ingenting från mig.
Åh! Hur gör man rätt och hur gör man fel?
Och jag älskar verkligen vietnameserna. Jag vill vara deras syster. När jag rotat mig lite mer vill jag engagera mig mer i välgörenhetsprojekt här. Kanske bli volontär på en SOS barnby som enligt utsago finns runt hörnet från där jag bor. Jag vill hjälpa dem till bättre liv. Jag kan tänka mig att leva utan många av de lyxvaror jag förtär i Sverige, för att istället kunna hjälpa en vietnamesisk syster eller broder.
För min lillasyster Nga skulle jag kunna skära av mig min ena arm om det garanterade att hon kunde få gå klart universitetet, hitta sig ett bra jobb och gifta sig med en bra, icke-misshandlande, man. Men när människor jag knappt känner börjar berätta om sina svårigheter. Eller när en kvinna med sitt lilla barn kommer förbi och tigger när jag sitter och dricker öl. Då blir det tvärstopp. Då håller jag hårt i min plånbok. Fastän en tia eller tjuga från mig kanske skulle vara mycket värt för dem.
Jag vet inte riktigt varför jag reagerar såhär. Är inte speciellt stolt över det. Tänker att det kanske är något kulturellt som jag har med mig? Att så länge människan har lite värdighet kvar och inte rätt ut ber om pengar, så hjälper jag dem gärna. Enligt svensk modell.
Och jag vet inte vad som är rätt och vad som är fel. Jag går efter min magkänsla. Jag har inga problem med att ge de människor jag håller nära mitt hjärta av de pengar som jag har. Men de som tigger, de som kanske behöver pengarna allra mest, de ignorerar jag. De som, efter att ha pratat med mig i fem minuter, börjar beskriva hur fattiga de är. De får ingenting från mig.
Åh! Hur gör man rätt och hur gör man fel?
Kommentarer
Postat av: Anonym
Jag skulle ha gjort somm du: bara gett pengar till sina närmaste och struntat i de som tigger på gatan. De på gatan känner du inte och du vet inte heller hur deras pengar används.
Trackback
