En ensam sopa

Mina sopor stinker apa. Jag ska gå iväg med dem... snart.

När jag bodde på Memoargatan blev jag ofta lite tjuvsur på Tommy när det stank från våra sopor. Tjurade ner mig lite på att han inte hade gått ut med soporna, förmodligen för att han inte kände att det luktade då han har nedsatt luktsinne. Inte så att jag ens kommenterade det till honom och jag minns inte att vi nånsin har bråkat om soporna. Men lite sur blev jag allt. Trots att jag säkert närmare 100% av gångerna lika gärna kunde ha gått ut med dem själv.

Det är ganska skönt att inte ha någon att bli sur på för att han inte gått ut med soporna, för att han lämnat handduken efter sig på golvet eller bara för att jag har ett lågt blodsocker och måste ta ut det på nån.

Det är ganska skönt att bara ha mig själv att skylla. Att lägenheten är precis så stökig eller städad som jag själv väljer att ha den.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0