Vietnam 73: Antiklimax

Jag trodde dagen var kommen. De engelska oversattningarna skulle hamtas upp, verifieras pa utlandsministeriet, visumavgiften skulle betalas och en sa kallad resplan skulle goras med lamplig resebyra. Oversattningarna hamtades utan problem, visumavgiften betalades in och sa var det bara att defilera i mal via utrikesministeriet. Men dar tog det stopp. Fodelseattesten var inte originalet fran 27 ar sedan, utan ett nytt dokument dar polisen i byn intygar att han faktiskt foddes nar han foddes. Men se det dog inte. Originalet ska det va. Som ingen vet var det finns. Dar kom tararna. Och fortvivlan. Ska det nu skita sig pa ett sketet fodelsebevis, nar jag vet att det ar om han/vi har pengar som de egentligen bryr sig om?

Sa han maste sjalv aka till countryside och vanda upp och ner pa huset, kanske muta nan polis att skriva ut ett nytt fodelseattest som ser ut som originalet skulle ha gjort. Men det gar inte arbetsgivaren med pa, nu har han tagit alldeles for mycket arbetstid till att ordna med detta visum. Enough is enough. Sa han far saga upp sig for att fortsatta jobba med detta heltidsjobb som ar en visumansokan. Ska det behova vara sahar? Really?

Vi grater och vi grater men Schengens bestammelser ar Schengens bestammelser och inget att gora nagot at. Handlaggaren har pa ambassaden foljer bara riktlinjerna. Det ar inte rattvist nanstans. Jag vill bara att mitt land ska valkomna honom som hans har valkomnat mig.

Kommentarer
Postat av: Madde

Åh, vad tråkigt! och orättvist och jobbigt.. Men kämpa på, ni får inte ge upp nu! Kram på er!

2010-04-16 @ 16:08:23
Postat av: mamma

Jag lider med er, men jag hoppas att det ska vända för er! Håll ut bara! Kram

2010-04-16 @ 21:20:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0