Vietnam 52: 27.
Även om vietnameserna envisas med att räkna med graviditet och i korta lunar-år vilket gör mig till 28 i deras ögon. Hugaligen har ni hört något värre? 28 år?? Och utan vigselring och volvo och vovve och fast jobb och...
Family Hotel slog till på födelsedagsmiddag på söndagkvällen utifall att de skulle vara för busy för att kunna fira mig ordentligt på måndagen, eftersom deras guy på flygplatsen jobbar då och kanske slussar turister till dem i parti och minut. Ngas pappa var också där kvällen till ära, på väg tillbaka till jobbet i norra Vietnam efter några veckors semester hemma i countryside. Vi åt allt det dära göttigaste i en hotpot. Gristarmar och kycklinghjärtan och levande räkor som slängs ner och ägg med fågelfoster i och snäckor och tofu och flera kilo kål och sallad. Det är inte min favorit, men det är vad som är en födelsedagsmiddag för dem och det är så mysigt när alla sitter ner tillsammans på golvet och struntar i turister och taxibilar och tågstationer och allt vad det är. Och jag fick jordens största blombukett. Ni kan ju tänka er hur det såg ut när jag skulle frakta hem den på moppen i kvällningen. Jag såg ut som en äkta vietnames helt enkelt!
På måndagen blev jag firad på fakulteten och av mina studenter. Dr Chanh överlämnade inte bara blommor utan även en Paradis-ask! Vilken lycka! Antar att även han kommit på knepet med att ge bort oönskade presenter till någon annan behövande, som jag så ofta gör med riskakor och frukt och thé och konstiga kex...
Efter att jag avslutat min engelskaundervisning en halvtimme i förväg puttrade jag iväg på moppen till Family, där de alls icke var så busy. Tjejerna följde med mig ut på middag på Gecko och sedan var det karaoke för hela slanten!! Huong och Binh är på countryside så de gör lite som de vill nu, även om mitt förslag att stänga hotellet så alla kunde följa med var mer än de vågade med. Son stannade på hotellet men alla andra hängde på! Ingen sjunger I will always love you som jag och Kiem! Men mest applåder blev det nog när vi sjöng min favoritsång på vietnamesiska...
Family Hotel slog till på födelsedagsmiddag på söndagkvällen utifall att de skulle vara för busy för att kunna fira mig ordentligt på måndagen, eftersom deras guy på flygplatsen jobbar då och kanske slussar turister till dem i parti och minut. Ngas pappa var också där kvällen till ära, på väg tillbaka till jobbet i norra Vietnam efter några veckors semester hemma i countryside. Vi åt allt det dära göttigaste i en hotpot. Gristarmar och kycklinghjärtan och levande räkor som slängs ner och ägg med fågelfoster i och snäckor och tofu och flera kilo kål och sallad. Det är inte min favorit, men det är vad som är en födelsedagsmiddag för dem och det är så mysigt när alla sitter ner tillsammans på golvet och struntar i turister och taxibilar och tågstationer och allt vad det är. Och jag fick jordens största blombukett. Ni kan ju tänka er hur det såg ut när jag skulle frakta hem den på moppen i kvällningen. Jag såg ut som en äkta vietnames helt enkelt!
På måndagen blev jag firad på fakulteten och av mina studenter. Dr Chanh överlämnade inte bara blommor utan även en Paradis-ask! Vilken lycka! Antar att även han kommit på knepet med att ge bort oönskade presenter till någon annan behövande, som jag så ofta gör med riskakor och frukt och thé och konstiga kex...
Efter att jag avslutat min engelskaundervisning en halvtimme i förväg puttrade jag iväg på moppen till Family, där de alls icke var så busy. Tjejerna följde med mig ut på middag på Gecko och sedan var det karaoke för hela slanten!! Huong och Binh är på countryside så de gör lite som de vill nu, även om mitt förslag att stänga hotellet så alla kunde följa med var mer än de vågade med. Son stannade på hotellet men alla andra hängde på! Ingen sjunger I will always love you som jag och Kiem! Men mest applåder blev det nog när vi sjöng min favoritsång på vietnamesiska...
Kommentarer
Trackback
