Vietnam, Vietnam, always Vietnam.
Jag vet inte vad jag tänkte på när jag blev kär i en vietnames. Förmodligen hans oemotståndliga mörkbruna ögon som ler mot mig när jag vaknar. Men ändå, så var det ett dumt drag. För även om Kiem och jag har nog mycket som talar emot oss så skulle det nog vara svårt ändå. Även om vi bara var en tjej och en kille som älskade varandra. Utan allt det där andra tjafset som står emellan oss.
Jag fick ett mail från min vän idag. Hon var ledsen för hon har det jobbigt med sin pojkvän sedan flera år just nu. När de först började träffas var hennes föräldrar emot det eftersom han inte kom från rätt förutsättningar. Inte rätt familj, inte nog mycket pengar. Men hon kämpade emot dem och höll fast vid honom. Fastän hon själv funderar, erkänner hon ibland, på om han älskar henne eller det där huset hennes föräldrar kan komma att köpa till honom (dem) om de gifter sig. Bara det, att tvivla på en sådan basal sak.
Hennes kusin gifte sig nyligt och nu verkar det vara hennes tur. Trots att hon bara är 24 år gammal, men det är ju rätt gammalt för att vara vietnames och ogft, trycker släktingarna på och ömsom frågar om hon inte ska gifta sig snart och ömsom råder henne att gifta sig snarast. Hon försöker skämta bort det med att säga att det hänger på vädret. Men bröllopet närmar sig och det är dags för föräldrarna att träffas. Då visar det sig att pojkvännens mamma starkt motsätter sig bröllopet. Hennes astrologi; eld, passar inte ihop med hans; vatten. Om de gifter sig spår mamman att de kommer att skilja sig i framtiden. Vilket ju, som vi alla vet, är ett big no-no.
Och jag tänker att om de bara fucking lät folk gifta sig med den de ville så skulle de nog inte behöva oroa sig lika mycket för skilsmässor. Och att bara jag blir klar med det här akademiska dragglet till magisteruppsats så ska jag skriva en bok om alla dessa vietnamesiska kärlekshistorier.
Jag fick ett mail från min vän idag. Hon var ledsen för hon har det jobbigt med sin pojkvän sedan flera år just nu. När de först började träffas var hennes föräldrar emot det eftersom han inte kom från rätt förutsättningar. Inte rätt familj, inte nog mycket pengar. Men hon kämpade emot dem och höll fast vid honom. Fastän hon själv funderar, erkänner hon ibland, på om han älskar henne eller det där huset hennes föräldrar kan komma att köpa till honom (dem) om de gifter sig. Bara det, att tvivla på en sådan basal sak.
Hennes kusin gifte sig nyligt och nu verkar det vara hennes tur. Trots att hon bara är 24 år gammal, men det är ju rätt gammalt för att vara vietnames och ogft, trycker släktingarna på och ömsom frågar om hon inte ska gifta sig snart och ömsom råder henne att gifta sig snarast. Hon försöker skämta bort det med att säga att det hänger på vädret. Men bröllopet närmar sig och det är dags för föräldrarna att träffas. Då visar det sig att pojkvännens mamma starkt motsätter sig bröllopet. Hennes astrologi; eld, passar inte ihop med hans; vatten. Om de gifter sig spår mamman att de kommer att skilja sig i framtiden. Vilket ju, som vi alla vet, är ett big no-no.
Och jag tänker att om de bara fucking lät folk gifta sig med den de ville så skulle de nog inte behöva oroa sig lika mycket för skilsmässor. Och att bara jag blir klar med det här akademiska dragglet till magisteruppsats så ska jag skriva en bok om alla dessa vietnamesiska kärlekshistorier.
Kommentarer
Trackback
