Om jag inte uppdaterar snart raderas nog min blogg.

Jag skulle vilja skriva en blogg om hur jag har det. Om vad den här praktiken gör med mig, både det goda och det onda. Hur berörd jag blir av mina patienter, hur jag tänker på dem både natt och dag. Hur duktig jag har blivit på att peppa upp mig själv, eftersom ingen annan gör det.

Men jag vet inte. Det låser sig. Det är för nära - för känsligt - tror jag.

Istället kan jag skriva om hur illamående jag blir av att slösurfa runt på diverse bloggar skrivna av unga, ofta blonda, tjejer som redovisar sina resultat från senaste shoppingrundan. Jag blir ledsen i hjärtat av att läsa hur de shoppar och shoppar och shoppar som att det inte fanns ett annat vettigt fritidsintresse att ha. Ena dagen kommer de hem med sex kassar kläder, smink och accesoarer och nästa dag är det ytterligare tre. Jag mår illa! Hur sjuk företeelse är det egentligen inte att ha shopping som ett intresse. Och känna att man måste förnya sin garderob inför varje säsong. Nej hujeda mig, i mina öron ringer bara min mammas ord: behöver du verkligen den där? högre och högre för varje inköpt plagg jag ser.

Herreminje, vad gammal jag börjar bli.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0