Ordbajseri

Igår eftermiddag träffade jag mina första studenter som jag på något sätt ska lyckas lära Nursing English. Ibland blir jag lite mörkrädd. Jag är ju varken pedagog eller särskilt bevandrad i engelsk omvårdnadsterminologi. Första träffen gick i alla fall bra, de fick göra ett diagnostiskt test och på äkta vietnamesiskt vis var de glada, nyfikna på mig och imponerade av mitt blonda hår.

Sedan var jag matt av en vecka av lite konkret jobb men många funderingar i alla olika banor. Jag tog moppen till Old Quarter och hängde med familjen. De uppmärksammade min något låga profil och de vet precis vad de ska göra. De tvingade mig att sjunga min viet-sång numero uno: "I'm so lucky lucky" och tog med mig på Night Market med efterföljande sockerchock i form av isad fruktsallad badandes i kondenserad mjölk.