Jobba nattskift

Jag är i Viêt Nam mest varje natt. Ibland är vi på sjukhuset, ibland är vi med familjen, ibland är det inte vi utan bara jag. Allra oftast gör jag åtminstone någon nytta. Är jag på sjukhuset så leker jag med barnen, eller diskuterar omvårdnad med de vietnamesiska sjuksköterskorna; som i drömmen alltid är intresserade och engagerade. Jag gör någonting gott i alla fall. Barnen får det bättre av det jag gör, antingen kortsiktigt då jag leker med dem eller mer långsiktigt då jag förbättrar den omvårdnad de kommer att få. Är jag med familjen är vi oftast ute på något projekt. Delar ut mat till gatubarn eller tittar på något sjukhus på landsbygden eller på Röda Korset eller SIDA (som jag i verkligheten inte har någon aning om de ens finns i Hà Nôi).

Det är tungt att vakna till den gråa verkligheten, till en dag av onytta efter sådana nätter. Jag har märkt att det blivit mycket svårare att stiga upp ur sängen på senaste. Jag ligger gärna kvar och drar mig halva dan om jag kan. Klamrar mig fast i drömmarna; där jag är den jag vill vara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0