Blast from the past
Det är lite av en nostalgitripp att ha två sjuttonåriga pojkar boende hos sig. För första gången i mitt liv får jag känna på hur det är att känna sig gammal. Kommentaren när jag plockade upp den enes iPod är redan klassisk: "Vet du ens vad det där är? Vet du hur man använder en iPod?" Herregud lille pojk som jag höll i min famn när du bara var veckor gammal, jag köpte min första iPod innan du började få veckopeng, spillde cola över den och köpte min andra lagom till du fick dina första fjun på hakan!
Att ha två sjuttonåriga pojkar som inneboende innebär också ett överflöd av kroppsljud man helst hade sluppit höra och en förvåning över att jag själv någonsin har varit intresserad av pojkar på den mognadsnivån. Det är uppfällda toalettringar och enorma portioner makaroner och korv och rynk på näsan när man erbjuder att laga dem vegetarisk mat. Det är vidriga musikvideos på MTV och det är inte-hälften-så-diskreta-som de-själv-tror sneglingar mot min urringning.
Trots allt detta, sena högljudda kvällar när en annan ska upp tidigt nästa morgon och juvenila skämt är de dock sanslöst söta när de frågar om jag vill följa med på Gothia-discot.
Att ha två sjuttonåriga pojkar som inneboende innebär också ett överflöd av kroppsljud man helst hade sluppit höra och en förvåning över att jag själv någonsin har varit intresserad av pojkar på den mognadsnivån. Det är uppfällda toalettringar och enorma portioner makaroner och korv och rynk på näsan när man erbjuder att laga dem vegetarisk mat. Det är vidriga musikvideos på MTV och det är inte-hälften-så-diskreta-som de-själv-tror sneglingar mot min urringning.
Trots allt detta, sena högljudda kvällar när en annan ska upp tidigt nästa morgon och juvenila skämt är de dock sanslöst söta när de frågar om jag vill följa med på Gothia-discot.
Kommentarer
Trackback
