Ordbajseri

Jag vårdade en patient som villigt erkände att hon stoppade i sig alldeles för många narkotikaklassade smärtstillande tabletter per dag för sin värk. Hon erkände att hon var fast i det. Men missbrukare, det var hon minsann inte. Hon radade upp en massa anledningar till att hon inte var "någon jävla knarkare": hon hade både barn och barnbarn, hon drack aldrig alkohol, hon var medveten om sitt missbruk, hon hade kunnat sluta tidigare (med hjälp av avgiftningsklinik), hon hade man och villa och sådär fortsatte hon rättfärdiga sig själv och sitt beteende.

Jag stod där, jag lysnnade på henne, och funderade på alla dessa etiketter vi sätter på varandra. Hur vi stämplar våra medmänniskor.