Interlude
Det ar morkt ute fastan klockan ar knappt nio pa morgonen och det blixtrar och dundrar med jamna mellanrum. Internetcafeet ar minsann oppet anda. Gotta love it.
Mitt syfte med att atervanda till Hanoi inneholl fyra punkter:
- hanga med familjen igen
- se om jag trivs lika bra i staden denna gangen
- undersoka mojligheterna att jobba pa sjukhuset
- *censur*
Aven om jag sjalv tycker att jag inte har "gjort" sa mycket sedan jag kom hit, sa kan jag se att jag anda astadkommit en del pa bara fyra dagar.
Jag har hangt med familjen nastan dygnet runt och jag har fatt smaka pa Hanoi igen. Och jag trivs. Jag har inte kommit underfund med varfor jag trivs, men jag vet i alla fall att jag gor det.
Oj som det regnar nu. Har kom syndafloden.
Ikvall ska jag aka ut med syster Solflacken fran onkologen till hennes barndomshem.Om inte detta ovader satter p for de planerna. Imorgon, nar jag och Solflacken eventuellt atervander fran countryside, om vi tog oss dit alltsa, ska jag besoka sjukhuset igen.
Jag bavar lite. Ar lite orolig for hur det kommer att paverka mig. Hur kommer jag att klara av att mota dessa barn den har gangen? Vet inte riktigt vad som kommer att komma ut av det. Vet inte om avdelningsforestandaren ar dar en lordag. Men jag tar det piano. Vietnamese style. What will be will be. HIttills har det ju alltid lost sig sa bra. Bara man har talamod och ett bra leende.
Mitt syfte med att atervanda till Hanoi inneholl fyra punkter:
- hanga med familjen igen
- se om jag trivs lika bra i staden denna gangen
- undersoka mojligheterna att jobba pa sjukhuset
- *censur*
Aven om jag sjalv tycker att jag inte har "gjort" sa mycket sedan jag kom hit, sa kan jag se att jag anda astadkommit en del pa bara fyra dagar.
Jag har hangt med familjen nastan dygnet runt och jag har fatt smaka pa Hanoi igen. Och jag trivs. Jag har inte kommit underfund med varfor jag trivs, men jag vet i alla fall att jag gor det.
Oj som det regnar nu. Har kom syndafloden.
Ikvall ska jag aka ut med syster Solflacken fran onkologen till hennes barndomshem.Om inte detta ovader satter p for de planerna. Imorgon, nar jag och Solflacken eventuellt atervander fran countryside, om vi tog oss dit alltsa, ska jag besoka sjukhuset igen.
Jag bavar lite. Ar lite orolig for hur det kommer att paverka mig. Hur kommer jag att klara av att mota dessa barn den har gangen? Vet inte riktigt vad som kommer att komma ut av det. Vet inte om avdelningsforestandaren ar dar en lordag. Men jag tar det piano. Vietnamese style. What will be will be. HIttills har det ju alltid lost sig sa bra. Bara man har talamod och ett bra leende.
Kommentarer
Postat av: Arvid
Hej Malin! Nu har jag läst i kapp mig på dina inlägg, blev lite försenad. Det låter både jobbigt och härligt. Skönt att du verkar ha både good and bad persons runt omkring dig, ibland i en och samma person. Det där med misshandel är verkligen så galet, thailand var på många sätt likadant, även om jag i alla fall när en förhoppning om att de familjer som var kristna inte slog sina fruar. Men vad vet jag om det? Lycka till på sjukhuset, jag ser fram emot att läsa vidare! Kram
Trackback
