Ordbajseri

Det är märkligt hur snabbt man vänjer om sig. Vid att inte vara ensam. Vi har bara varit tillsammans i några månader men redan finns det saker jag inte vill göra utan honom. Titta på vissa tv-program, äta viss mat... Det vill jag göra med honom. Att titta på På spåret är inte samma sak om inte han sitter vid min sida. Och att vakna upp ensam känns plötsligt så konstigt och onaturligt, trots att det är vad jag har gjort den absolut största majoriteten av mornar som jag vaknat i mitt liv. Konstigt vad fort man vänjer om sig. Konstigt och läskigt.